Det bor en svart man i samma trappuppgång som mig. (Det bor garanterat fler)
Jag har träffat på honom några gånger sen jag flyttade in. Första gången var nog första morgonen som jag kom hem till nya lägenheten från jobbet. Vi möttes i hissen och jag presenterade mig, kanske en aning över exalterad. Men jag var väldigt glad över att äntligen ha flyttat och jag måste ha haft ett stort leende på läpparna. Vi bytte bara ett par meningar. Hissfärden till tredje våningen är inte lång. Men jag fick väl fram att jag var nyinflyttad iallafall, på glömd engelska.

Idag är det tvättdag och efter jag slängt alla mina kläder i tvätten, tagit på mig idag-tvättar-jag-allt-jag-äger kläderna och gått ner till tvättstugan så skulle jag gå och handla lite mjölk.
Med en jag-känner-ingen-här-så-jag-behöver-inte-duscha attityd traskar jag ner till affären. 
Och så möter jag honom. Jag ser en man men funderar inte ens på om de är han. Men sen säger han mitt namn och jag tittar upp. Han pratar i telefon, men avbryter samtalet och börjar prata med mig istället.
Han frågar hur de är, vad jag jobbar med och sen säger han att han hade sett lappen om min fest.
Och sen hände de, jag tror att jag försökte flirta!!!!

- What floor do you live on? frågade jag.
- Seven.
- I live on the third... So, you are on top of me..

Sen började jag asgarva, inombords. Vad FAN va det liksom???
Ja, svarade han och log, men jag vågade inte möta hans blick längre. Sen sa jag att jag skulle gå och köpa mjölk och han sa att han skulle fortsätta prata med sin vän.

Sen när jag kom tillbaka till min trappuppgång så sitter han där. Jag som tyckte att jag hade försökt flirta tillräckligt för en dag vinkade bara när jag gick förbi och fortsatte snabbt mot hissen.
Han såg mig och ropade "see ya" efter mig, men då var jag redan förbi.


Han är rätt snygg och har ett väldigt inbjudande leende. Han är lite längre än mig och hans namn börjar på D. Jag har frågat han nu flera gånger vad han heter, men jag glömmer de direkt igen. Men nu vet jag att han bor på sjunde våningen och att hans namn börjar på D så förhoppningsvis är de inte så svårt att kolla upp. Alla namnen står ju nere vid porten.
Han är inte alls min typ, egentligen. Men min typ verkar ju inte funka så bra så då får man kanske testa något annat??

Idag är det min födelsedag.
Jag blir 23. Vad de nu ska vara bra för. Det är inte så att jag har problem med att bli äldre, tvärtom. Men alla de här åren tills jag kommer dit jag ska, jag vet inte riktigt vad jag ska göra med dom.
Ja, jag vet. "Livet händer medans du är upptagen med att göra planer" eller vad de nu brukar vara. Men jag hoppar gärna fram lite. Hoppar över åren då jag ska "finns mig själv".
För de känns som om jag väntar på något, väntar på framtiden. Och jag tycker inte om att vänta. Allt jag sysselsätter mig själv med är tidsfördriv. Kanske underbart tidsfördriv, men ändå bara tidsfördriv.
Och ja, jag kan analysera mig själv. Kanske har jag inställningen att allt är tidsfördriv för att skydda mig själv, för att inte bli för fast vid något som jag ändå inte tror kommer hålla. Eller vet inte kommer hålla. Jag vill kanske att det ska hålla, men jag vet bättre. Därför går jag in med inställningen att det bara är tidsfördriv tills mitt riktiga liv börjar.

Haha.. ja, jag hör hur det låter. Men är det inte så då?
För jag förtjänar att älska och bli älskad tillbaka. Och jag tror att jag en dag kommer ha de, jag vill bara hoppa över tiden tills jag har de. Så jag kan andas ut och njuta. Höll på att skriva tills jag är nöjd, men de kommer jag nog aldrig bli. Tror inte att någon någonsin är nöjd. Det finns alltid något mer.
Och det är kanske de som gör att människor fortsätter att leva. En strävan efter mer. För fan vad tråkigt de skulle vara att komma på mitt i allt att jaha, nu blir de inte bättre än såhär. Från och med nu kan det bara bli sämre. Vad skulle man göra då? Man kan inte frysa ögonblick (jag har testat).
Nä, det är nog hälsosamt att vilja ha mer i livet också. Lite grann. Lagom är ordet såklart. Vad vore svenskarna utan vårt underbara ord lagom?

Nä, jag har inte skrivit på länge. Ingen särskild anledning. Har haft annat att göra och inte pallat helt enkelt.

I morgon ska jag ha inflyttning/födelsedags fest.
Tar allt på en och samma gång fast att de var ett tag sen jag flyttade.
Tänkte fota lägenheten senare, men jag hittar inte min sladd till kameran. Ska höra om jag kan låna en.

Just nu bakar jag, till i morgon.
Det blir mycket bak idag.
Först ut är macarones. De ska in i ugnen snart och då ska jag börja med cupcakesen. Jag gör själva muffinsen idag och sen dekorerar jag dom i morgon. Sen om jag pallar och fortf har lust ska jag göra kanelbullar. Ska testa att ha nutella i istället för kanel och socker.

Har fotat macaronerna, men som sagt hittar jag inte den där jävla sladden. Det var storstädning igår, det är därför.