Jag testade min pendel
Jag är lite skeptisk på om det verkligen funkar och att det inte bara är vårt undermedvetna som styr. Som rör en millimeter på fingertopparna och gör att pendeln rör sig åt det hållet som man vill eller som man vet att den "borde" röra sig mot.
Iallafall så tror jag inte att jag litar på mig själv att jag inte påverkar den på något sätt och om jag inte kan lita på att jag inte gör de så hur skulle jag kunna lita på att någon annan inte gör det?
Inte medvetet, absolut inte. Men undermedvetet på något vis. Men sen så ställde jag bara frågor som jag själv var ganska säker på svaret. Jag visste redan de innan pendelns bekräftade det. Och det bekräftade bara min första teori egentligen. Kanske ska testa med något jag inte kan svaret på och som jag inte kan påverka till min fördel.
Men i och för sig så gick den runt runt ett tag, utan att jag ville det.
Om det nu skulle kunna mot bevisa mig..?
Iallafall så tror jag inte att jag litar på mig själv att jag inte påverkar den på något sätt och om jag inte kan lita på att jag inte gör de så hur skulle jag kunna lita på att någon annan inte gör det?
Inte medvetet, absolut inte. Men undermedvetet på något vis. Men sen så ställde jag bara frågor som jag själv var ganska säker på svaret. Jag visste redan de innan pendelns bekräftade det. Och det bekräftade bara min första teori egentligen. Kanske ska testa med något jag inte kan svaret på och som jag inte kan påverka till min fördel.
Men i och för sig så gick den runt runt ett tag, utan att jag ville det.
Om det nu skulle kunna mot bevisa mig..?
"Well baby I've been here before. I've seen this room and I've walked this floor"
När jag vaknade idag visste jag direkt vad jag skulle göra.
Jag kommer inte ihåg om jag tänkte på de igår innan jag somnade för efter jag lagt på så var jag så trött att jag bara blundade och somnade direkt.
Men när jag tillslut bestämt mig för att jag sovit tillräckligt många timmar då studsade jag upp ur sängen och försökte hitta några kläder. Startade upp datan, mest på vana och fortsatte klä på mig. Planen var att sticka in till Lund till den lilla affären vita örnen och köpa tarotkort. Tyckte att de skulle vara lie spännande. Fick en liten beställning på msn också.
Sen körde jag in, men Vita örnen hade tydligen lagt ner och istället låg de ett sånt där växla-pengar ställe. Jag gick iallafall in och frågade om de visste ifall de lagt ner eller bara flyttat. Men de hade lagt ner.
Då ringde jag Malin, för om de fanns en sån affär någon annanstans så borde hon veta de. Hon och Mathias tipsade och Sök och Finn i Malmö. Så jag körde dit istället.
Parkerade lite olagligt och sprang in. Blev lite chockad över att det var så stort. Inte stort egentligen, men mycket större än Vita örnen. Gick iallafall och tittade runder lite innan jag hittade vad jag sökte. Hittade ganska fina tarotkort, på svenska dessutom. Sen köpte jag en sån där "spåkula", mest för att de är fina och den var på rea. En liten. Köpte pendel av bergskristall till mig och en annan tyngre, guldfärgad till han på msn.
Sen tittade jag på klockan och sprang bort till Shock också. Köpte örhängen. Stjärnor. Väldigt fina. Sen gick jag tillbaka till min bil, som inte hade fått parkeringsböter och körde tillbaka till Lund.
Stack upp till Mathias och Malin som bjöd mig på lite mat. Fick ett armband av Mathias och sen gjorde han ett när vi satt där som han gav mig. Grejen som han snöat in på just nu, nästa vecka är de väl något annat. Men jag tyckte att detta var ju en bättre hobby än de andra han haft genom åren.
Trots att det var så länge sen jag träffade honom (och malin) så kändes det precis som förr. Han förändras aldrig riktigt.
Han bodde ute vid min mamma när han var yngre och passade mig och min lillebror ibland. Sen började han hänga hos oss ganska ofta. Han lättade alltid upp stämingen och var alltid väldigt rolig. Då fattade jag ju att de fanns en orsak till det. Men när jag blev äldre så började jag typ fly till honom när jag ville komma hemifrån då och då. Och när han flyttade till Lund och träffade Malin så fortsatte jag att fly dit. I perioder var jag väldigt mycket inne i Lund och hos dom.
Även om jag visste att min mamma inte gillade att jag hängde så mycket där och att de kanske inte var de perfekta umgänget för mig så brydde jag mig inte. Det är så lätt att umgås med honom.
Han har alltid varit som en storebror för mig och jag minns att han ibland har presenterat mig som sin lillasyster för hans kompisar, som även de har följt min uppväxt och nästan ibland adopterat mig. När Mathias och Malin var på Öland för några somrar sen så passade jag lägenheten. Då kom Morgan, en gammal kompis till Mathias som jag också träffade mycket förr förbi lite då och då för att titta till mig lite tror jag. Ringde och kollade om jag behövde något. Han bodde väldigt nära. Han kom och lämnade filmer och sånt.
Nu bor han tydligen i en liten stuga i Sätofta och har blviit pappa.
Det känns skönt att träffa Mathias, för han är alltid han. Det är avslappnat och lugnt.
Men med åren så har de blvit mindre och mindre, därför känns de så bra att allting är som vanligt när man kommer dit. Precis som om de var i förrgår som man sov där några nätter i veckan för att det var bekvämt när man hade praktisk på Åhlens eller när man övernattade där efter att man varit ute och festat. Eller bara ville komma bort ett tag.
Mmm.. mycket minnen.
Ikväll ska jag läsa ut min bok, men först titta lite på mina nya tarotkort. Spännande.
Jag kommer inte ihåg om jag tänkte på de igår innan jag somnade för efter jag lagt på så var jag så trött att jag bara blundade och somnade direkt.
Men när jag tillslut bestämt mig för att jag sovit tillräckligt många timmar då studsade jag upp ur sängen och försökte hitta några kläder. Startade upp datan, mest på vana och fortsatte klä på mig. Planen var att sticka in till Lund till den lilla affären vita örnen och köpa tarotkort. Tyckte att de skulle vara lie spännande. Fick en liten beställning på msn också.
Sen körde jag in, men Vita örnen hade tydligen lagt ner och istället låg de ett sånt där växla-pengar ställe. Jag gick iallafall in och frågade om de visste ifall de lagt ner eller bara flyttat. Men de hade lagt ner.
Då ringde jag Malin, för om de fanns en sån affär någon annanstans så borde hon veta de. Hon och Mathias tipsade och Sök och Finn i Malmö. Så jag körde dit istället.
Parkerade lite olagligt och sprang in. Blev lite chockad över att det var så stort. Inte stort egentligen, men mycket större än Vita örnen. Gick iallafall och tittade runder lite innan jag hittade vad jag sökte. Hittade ganska fina tarotkort, på svenska dessutom. Sen köpte jag en sån där "spåkula", mest för att de är fina och den var på rea. En liten. Köpte pendel av bergskristall till mig och en annan tyngre, guldfärgad till han på msn.
Sen tittade jag på klockan och sprang bort till Shock också. Köpte örhängen. Stjärnor. Väldigt fina. Sen gick jag tillbaka till min bil, som inte hade fått parkeringsböter och körde tillbaka till Lund.
Stack upp till Mathias och Malin som bjöd mig på lite mat. Fick ett armband av Mathias och sen gjorde han ett när vi satt där som han gav mig. Grejen som han snöat in på just nu, nästa vecka är de väl något annat. Men jag tyckte att detta var ju en bättre hobby än de andra han haft genom åren.
Trots att det var så länge sen jag träffade honom (och malin) så kändes det precis som förr. Han förändras aldrig riktigt.
Han bodde ute vid min mamma när han var yngre och passade mig och min lillebror ibland. Sen började han hänga hos oss ganska ofta. Han lättade alltid upp stämingen och var alltid väldigt rolig. Då fattade jag ju att de fanns en orsak till det. Men när jag blev äldre så började jag typ fly till honom när jag ville komma hemifrån då och då. Och när han flyttade till Lund och träffade Malin så fortsatte jag att fly dit. I perioder var jag väldigt mycket inne i Lund och hos dom.
Även om jag visste att min mamma inte gillade att jag hängde så mycket där och att de kanske inte var de perfekta umgänget för mig så brydde jag mig inte. Det är så lätt att umgås med honom.
Han har alltid varit som en storebror för mig och jag minns att han ibland har presenterat mig som sin lillasyster för hans kompisar, som även de har följt min uppväxt och nästan ibland adopterat mig. När Mathias och Malin var på Öland för några somrar sen så passade jag lägenheten. Då kom Morgan, en gammal kompis till Mathias som jag också träffade mycket förr förbi lite då och då för att titta till mig lite tror jag. Ringde och kollade om jag behövde något. Han bodde väldigt nära. Han kom och lämnade filmer och sånt.
Nu bor han tydligen i en liten stuga i Sätofta och har blviit pappa.
Det känns skönt att träffa Mathias, för han är alltid han. Det är avslappnat och lugnt.
Men med åren så har de blvit mindre och mindre, därför känns de så bra att allting är som vanligt när man kommer dit. Precis som om de var i förrgår som man sov där några nätter i veckan för att det var bekvämt när man hade praktisk på Åhlens eller när man övernattade där efter att man varit ute och festat. Eller bara ville komma bort ett tag.
Mmm.. mycket minnen.
Ikväll ska jag läsa ut min bok, men först titta lite på mina nya tarotkort. Spännande.
Vattumannen
Rörlig dekad, 10 - 19 februari
I denna del av Vattumannen lever den ständiga undran, sökandet efter sanningar och samband som håller och är äkta. Denna Vattuman blir aldrig färdig i sin analys, är aldrig nöjd med sina förberedelser och drabbas ofta av vankelmod eller dystra föraningar. Den rörliga Vattumannen har en inre oro, som han med bildningstörst och upprepad analys söker döva. Denna törstande ande finner många vägar och utforskar många fält av tillvaron, men behåller alltid ödmjukheten och öppenheten för att alla sanningar har luckor och vilar på förrädisk grund.Den som h ar solen i denna del av Vattumannen umgås med många, diskuterar och frågar ut, övertygad om att mänskligheten måste enas runt svar och värden för att de ska bli de rätta. Hans nyfikenhet dör aldrig och är vaken för de galnaste vägar eller underligaste samband. Den rörliga Vattumannen drömmer om framtiden, då alla vår tids mysterier ska vara klargjorda, och känner därför en viss ångest över att hans eget liv är alltför kort. Tiden räcker inte till.
Det mesta intresserar den rörliga Vattumannen, för allt som finns fyller en funktion och hör ihop i ett sammanhang, till vilket han försöker finna nyckeln. Han är inte den som måste övertyga andra om sina teorier, utan är öppen för att pröva andras förslag långt mer än hans förnuft säger är nödvändigt. Dessutom engagerar han sig gärna i en ideell gemenskap och fogar sig till den nästan intill självutplånande. Ändå har den rörliga Vattumannen inte svårt att kliva ut och byta till andra värderingar, eller förvandla hela sin världssyn i enlighet med vad nytt som uppenbaras för honom.
Förhållandet till fadern är anspråksfullt och alltid under utveckling. De kommunicerar rikligen och hyser en väldig nyfikenhet för varandra. De aktar sig för att fälla fasta omdömen om varandras liv och leverne, men behåller alltid ett kritiskt öga. Fadern önskar mycket av sitt barn, som tydligt känner trycket av detta. Kontakten är sällan rikare än de önskar den, och de känner att de behöver varandra, ibland så mycket att de skulle vara rädda att möta världen utan den andra.
Vattumanen i sängen. Kvinnan.Hon startar långsamt. Djuriska drifter är inte vad som betyder allt för henne. Hon föredrar att idealisera kärleken och omge den med ömhet. Kärleken är en Mozartsymfoni, inte Rolling Stones. Kom inte till hennes säng på jakt efter vild och hämningslös hängivelse.
Men när du väl har hetsat up henne kan vad som helst gå an! Hon är ytterligt fantasifull och skapande och har ett livligt intresse för att pröva nya vägar att uppnå njutning. Det finns ingenting i någon sexlärobok som hon inte skulle försöka sig på och hon kommer förmodligen på någon intressant variation av deras variation.
Hon tycker att vad som helst som ökar hennes älskares njutning är värt att göras. I sängen räcker det med att du föreslår något; hon kommer glatt att gå med på det.
Hon älskar att köra sin fingertoppar lätt över din kropps små hår hela vägen från anklarna till skrevet. Ibland varierar hon smekningens intensitet från fjäderlätt till ett mjukt rivande med naglarna. Så sträcker hon sig bakom dig och tar dina skinkor en i var hand och börjar rör dem i våldsamt upphetsande cirklar. Ofta kombinerar hon detta med att använda mun och tunga på framsidan - och det är då som varje man börjar tänka att det är det skönaste han upplevt.
Hennes värme och förståelse är särskilt verkningsfulla när det gäller män som är hämmade eller psykologiskt impotenta. På grund av att hon har en särskild medkänsla med den sexuellt berövade mannen är hon ett lättfångat byte för den "gamle snuskhummern". Jag känner en vattukvinna som på grund av att värme hjälpte hennes äldre älskare att upprätthålla hans erektion alltid älskade med honom i en bastu - och svettades hela tiden! Faktum är att en av vattukvinnans svårigheter i livet är att hon i sin iver att behaga ofta sätter andras behov före sina egna. När hon blir besviken i kärleken vänder hon sig lätt till onani för att bli kvitt sina spänningar.
Vattukvinnan blir offer för en äkta man som har en hustru som inte förstår honom. Vem som än spelar på hennes sympatiserande psyke kan utnyttja henne men för att hon verkligen ska bry sig om en man måste hon tycka om hans intellekt i lika hög grad som hans kropp. Lyckligtvis är hon helt medveten om att en mans intellekt är hans mest erotiska organ. Att viska till honom exakt vad hon tänker göra med honom kan vara lika stimulerande för honom som att titta på den nakna bruden på mittuppslaget i någon tidning.
Hon tycker om att ligga med sitt huvud mot sin älskares fötter. När hon suger på hennes älskares tå kan hon smeka hans fotsula med en fjäder. När hon slickar hans testiklar masserar hon hans penis i värmen i hennes halsgrop.
Hon har alltid sina egna idéer.
Ingenting är alltför långsökt eller konstigt eller tabu. Hennes behov att behaga inbegriper att hon gör allt som hennes älskares kättja kräver. Om han blir tänd ifall hon är nedsmetad med kycklingblod över navel och skrev kommer hon att finna sig i att tillmötesgå hans önskningar utan protester. När det gäller anala samlag välkomnar hon allt från saliv till en glidsalva spetsad med E-vitamin. Oralsex kan inbegripa att hon låter älskaren ejakulera sin säd över hennes ansikte och hår. Om hennes älskare tycker om det så kan det inte vara felaktigt.
En av hennes mer populära variationer är "blinkjobbet". Hon sätter på sig långa konstgjorda ögonfransar och blinkar sig sedan upp och nerför penis med de långa, mjuka ögonfransarna till dess mannen når sin orgasm.
Samma "förståelse" gäller även kvinnor. Vattukvinnan kommer att drivas in i en lesbisk affär helt enkelt för att hon inte kan stå ut med att se en vän olycklig bara på grund av brist på sex.
Vilket tarotkort är du?
You are The Star
Hope, expectation, Bright promises.
The Star is one of the great cards of faith, dreams realised
The Star is a card that looks to the future. It does not predict any immediate or powerful change, but it does predict hope and healing. This card suggests clarity of vision, spiritual insight. And, most importantly, that unexpected help will be coming, with water to quench your thirst, with a guiding light to the future. They might say you're a dreamer, but you're not the only one.
What Tarot Card are You?
Take the Test to Find Out.
Aldrig
Jag kan försöka att inte bli deprimerad över att boken redan är slutläst. Eller över det faktum att det är en vecka tills sista boken kommer ut. Eller över att det är sista boken.
Eller så kan försöka att låta bli att bli deprimerad över att jag inte kommer känna den sortens kärlek som de gör till varandra, någonsin.
Den sortens kärlek som aldrig tröttnar, aldrig försvinner, alltid älskar.
Att ha fysiskt ont när man inte är nära varandra och svimma p.g.a att man slutar andas när man är nära.
Att känna att man tillhör någon så mycket och veta att han tillhör mig med. Och inte bara i en bemärkelse, utan i alla. Utan tvivel.
Det spelar ingen roll att jag försöker att inte bli deprimerad över det, för jag blir det.
Känner förståelsen i tomrummet inom mig. Vet vad jag behöver, vad jag vill ha.
Men tårarna är före mig.
Hoppas att det är lånade känslor igen..
Eller så kan försöka att låta bli att bli deprimerad över att jag inte kommer känna den sortens kärlek som de gör till varandra, någonsin.
Den sortens kärlek som aldrig tröttnar, aldrig försvinner, alltid älskar.
Att ha fysiskt ont när man inte är nära varandra och svimma p.g.a att man slutar andas när man är nära.
Att känna att man tillhör någon så mycket och veta att han tillhör mig med. Och inte bara i en bemärkelse, utan i alla. Utan tvivel.
Det spelar ingen roll att jag försöker att inte bli deprimerad över det, för jag blir det.
Känner förståelsen i tomrummet inom mig. Vet vad jag behöver, vad jag vill ha.
Men tårarna är före mig.
Hoppas att det är lånade känslor igen..
Missförstånd
Fan vad jag är löjlig. Så har jag gått omkring och trott att han menade något helt annat. Men plötsligt slog det mig. Jag missförstod. Hans ord betydde inte alls de som jag trodde. De som fick mig att le lite extra. Ingen stor sak egentligen, men ändå..Ibland är jag så jävla korkad.
Och jag verkar aldrig riktigt lära mig av det.
Det är otroligt hur man kan lura sig själv att tolka saker på de viset som man vill ha det. Otroligt, men fortfarande väldigt korkat.
Och fast att jag nu förstår så är de något i mig som önskar att jag på något vis skulle kunna få min första känsla tillbaka igen. Att jag skulle ha fel nu och rätt första gången. Att det inte skulle vara ett missförstånd, utan att mitt missförstånd skulle vara ett missförstånd.
Idiotiskt, jag vet.
Ett ögonblick i taget
Ibland blir jag själv lite överraskad över vad jag egentligen säger till honom. Att jag verkligen berättar de. Jag vet inte varför. Kanske för att han frågar och för att jag inte spelar på något sätt mot honom. (varför skulle jag inte berätta?)
Jag försöker inte manipulera situationen och vill inte göra de heller.
Jag vill bara vara ärlig och göra det enkelt. Jag vet att jag har en vana att göra saker mer komplicerade än vad de egentligen är.
Jag vet inte vad han gör, jag hoppas på att han gör desamma mot mig. Inga spel, ärlighet och tillit.
Men ibland händer det att jag undrar varför jag berättar det. För vissa saker är väldigt personliga för mig. Och vem vet vad han läser av från det. Saker jag själv inte är medveten om kanske. Saker som jag försöker dölja?
Ibland har berättat personliga ögonblick för andra i efterhand. Men de minns de inte, eller så minns de det inte så. Och kanske skämtar bort det eller krossar det för att sen stampa sönder smulorna. Och jag gillar mina ögonblick.
Jag är säkert väldigt partisk och väldigt oobjektiv i frågan och kanske t.o.m lägger in lite extra. Speciellt när det är väldigt gamla ögonblick som börjat försvinna. Men de är mina. Och det är så jag minns en speciell händelse och INGEN ska säga till mig att de inte var så eller försöka säga till mig att de inte hände bara för att de inte kände så. För jag vet vad det var som hände. Och jag gillar inte när de försöker förstöra mina ögonblick för mig.
Men han gjorde inte de. Han förstörde de inte. Han bara lyssnade och sa inget. Han var t.o.m intresserad och ville höra fler. Ögonblicken berörde säkert inte honom på samma sätt, men jag gillar att han inte är tvungen att säga de till mig. Han låter mig ha det kvar. För egentligen, vem avgör om det hände eller inte. Och som sagt. Det var det mitt ögonblick och inte hans. Han har kanske andra som jag inte reagerade på.
Så kanske en dag, kommer jag berätta fler..=)
Jag försöker inte manipulera situationen och vill inte göra de heller.
Jag vill bara vara ärlig och göra det enkelt. Jag vet att jag har en vana att göra saker mer komplicerade än vad de egentligen är.
Jag vet inte vad han gör, jag hoppas på att han gör desamma mot mig. Inga spel, ärlighet och tillit.
Men ibland händer det att jag undrar varför jag berättar det. För vissa saker är väldigt personliga för mig. Och vem vet vad han läser av från det. Saker jag själv inte är medveten om kanske. Saker som jag försöker dölja?
Ibland har berättat personliga ögonblick för andra i efterhand. Men de minns de inte, eller så minns de det inte så. Och kanske skämtar bort det eller krossar det för att sen stampa sönder smulorna. Och jag gillar mina ögonblick.
Jag är säkert väldigt partisk och väldigt oobjektiv i frågan och kanske t.o.m lägger in lite extra. Speciellt när det är väldigt gamla ögonblick som börjat försvinna. Men de är mina. Och det är så jag minns en speciell händelse och INGEN ska säga till mig att de inte var så eller försöka säga till mig att de inte hände bara för att de inte kände så. För jag vet vad det var som hände. Och jag gillar inte när de försöker förstöra mina ögonblick för mig.
Men han gjorde inte de. Han förstörde de inte. Han bara lyssnade och sa inget. Han var t.o.m intresserad och ville höra fler. Ögonblicken berörde säkert inte honom på samma sätt, men jag gillar att han inte är tvungen att säga de till mig. Han låter mig ha det kvar. För egentligen, vem avgör om det hände eller inte. Och som sagt. Det var det mitt ögonblick och inte hans. Han har kanske andra som jag inte reagerade på.
Så kanske en dag, kommer jag berätta fler..=)
Lånade känslor
De är tillsammans. Den är inte slut än, men jag spar den sista timmen till senare. Börjar känna mig en aning stressad när jag är i vekligheten. Men det gör inget. För jag är lycklig nu. Även om det kanske är en del lånade känslor. Det spelar ingen roll.
Solen skiner mellan persiennerna och jag har en väldigt bra dag framför mig.
Allting känns så bra.
Fast när jag tänker efter så vet jag att det är något som saknas i mitt liv.
Som jag blev påmind om nu. Något som jag kanske aldrig kommer att kunna hitta.
Men just nu spelar det ingen roll. Musiken ska på och städningen ska fortsätta..=)
Solen skiner mellan persiennerna och jag har en väldigt bra dag framför mig.
Allting känns så bra.
Fast när jag tänker efter så vet jag att det är något som saknas i mitt liv.
Som jag blev påmind om nu. Något som jag kanske aldrig kommer att kunna hitta.
Men just nu spelar det ingen roll. Musiken ska på och städningen ska fortsätta..=)
YOU were made for loving me..
Det irriterar mig ibland att du inte kan läsa mina tankar.
Att du inte ser mitt kroppsspråk och förstår vad jag vill.
Jag blir förbannad när du inte ens vet vad mina blickar betyder.
Men framför allt hatar jag dig för att du inte känner som jag.
Att du inte ser mitt kroppsspråk och förstår vad jag vill.
Jag blir förbannad när du inte ens vet vad mina blickar betyder.
Men framför allt hatar jag dig för att du inte känner som jag.
Tid för nästa
Jag har nyss lyssnat klart på första boken.
Jag somnade konstigt nog ifrån den innan, men den följde med mig in i drömmen och när jag vaknade var jag osäker på vilket som var boken och vilket som var min dröm.
Men jag vände mig om och hittade snabbt där jag var och fortsatte att lyssna.
Ända gången som jag gått ur sängen var för att gå på toa (och då höjde jag volymen så att jag ändå hörde). Jag har inte ätit på hela dagen och jag är inte hungrig. Har dessutom typ ingen mat hemma då jag inte handlat på flera dagar trots att jag verkligen behöver ha hem lite saker. Men idag (fredag) måste jag slita mig. Ska ju städa och fixa innan festen dessutom.
Ska snart jobba och ska springa ner i bilen och hämta mitt minneskort så att jag kan lägga in andra boken på den.
Just bara så att jag kan fortsätta med att lyssna. Fortsätta längre in i vampyrdimman, som faktiskt är nästan exakt likadan som förr.
Men jag har fuskat lite. Jag vet lite vad andra boken kommer att handla om och jag gillar det knappast.
Han kommer lämna henne och det gör faktiskt lite ont i mig när jag tänker på det.
Varför kan han inte bara göra henne (mig) till en av dom så att de kan vara tillsammans för alltid? Varför måste han krångla till det och dra ut på det. För hur länge kan han vara i samma ålder men hon åldras? Det är inte rättvist och jag blir smått förbannad faktiskt.
För självklart vill man alltid ha det man inte kan få. Och han kan omöjlig få tillbaka sin mänsklighet och därför vill han ha den. Därför är den helig för honom.
Kollade nyss upp böckerna och jag verkar ha ganska bra tajming ändå. Den fjärde och sista boken släpps 12 mars. Det är ganska snart. Vad hoppfull jag blev nu. Jag trodde att det skulle vara långt dit. Men det är bara tre veckor.
Andra boken kommer snart vara "utläst" och jag hittar inte tredje som ljudbok så den ska jag se till att beställa som bok väldigt snart. De kommer ta längre tid innan den är utläst då jag inte kommer kunna läsa den samtidigt som jag jobbar. Men jag har tre veckor på mig så jag kommer ändå få försöka att spara på den lite så den inte tar slut alldeles för tidigt och sen måste jag gå och vänta på den sista.
Jag somnade konstigt nog ifrån den innan, men den följde med mig in i drömmen och när jag vaknade var jag osäker på vilket som var boken och vilket som var min dröm.
Men jag vände mig om och hittade snabbt där jag var och fortsatte att lyssna.
Ända gången som jag gått ur sängen var för att gå på toa (och då höjde jag volymen så att jag ändå hörde). Jag har inte ätit på hela dagen och jag är inte hungrig. Har dessutom typ ingen mat hemma då jag inte handlat på flera dagar trots att jag verkligen behöver ha hem lite saker. Men idag (fredag) måste jag slita mig. Ska ju städa och fixa innan festen dessutom.
Ska snart jobba och ska springa ner i bilen och hämta mitt minneskort så att jag kan lägga in andra boken på den.
Just bara så att jag kan fortsätta med att lyssna. Fortsätta längre in i vampyrdimman, som faktiskt är nästan exakt likadan som förr.
Men jag har fuskat lite. Jag vet lite vad andra boken kommer att handla om och jag gillar det knappast.
Han kommer lämna henne och det gör faktiskt lite ont i mig när jag tänker på det.
Varför kan han inte bara göra henne (mig) till en av dom så att de kan vara tillsammans för alltid? Varför måste han krångla till det och dra ut på det. För hur länge kan han vara i samma ålder men hon åldras? Det är inte rättvist och jag blir smått förbannad faktiskt.
För självklart vill man alltid ha det man inte kan få. Och han kan omöjlig få tillbaka sin mänsklighet och därför vill han ha den. Därför är den helig för honom.
Kollade nyss upp böckerna och jag verkar ha ganska bra tajming ändå. Den fjärde och sista boken släpps 12 mars. Det är ganska snart. Vad hoppfull jag blev nu. Jag trodde att det skulle vara långt dit. Men det är bara tre veckor.
Andra boken kommer snart vara "utläst" och jag hittar inte tredje som ljudbok så den ska jag se till att beställa som bok väldigt snart. De kommer ta längre tid innan den är utläst då jag inte kommer kunna läsa den samtidigt som jag jobbar. Men jag har tre veckor på mig så jag kommer ändå få försöka att spara på den lite så den inte tar slut alldeles för tidigt och sen måste jag gå och vänta på den sista.
Svartsjuk
Jag är brutalt fast.
Snart besatt.
Jag är otroligt avensjuk/svartsjuk på Bella, som får en nästan ocensuerad inblick i deras värld. Där de välkomnar henne och bjuder in henne till deras hem.
Sen förundras jag av hennes totala lojalitet och fulländade kärlek till honom.
Och när hon (äntligen) förstod vad han var så hade hon tusen frågor till honom och blev fasinerad istället för rädd.
Författaren skriver väldigt detaljerat och ibland tror jag att jag nästan glömmer bort att jag ligger och blundar i min egen säng. Hon beskriver deras kärlek med så fantastiska ord att jag häpnar. Och i början var deras kärlek "bara" känslor och ord. Det är inte förrän nu som de faktiskt börjat att röra vid varandra, men fortfarande ganska blygsamt. Och jag tror faktiskt att jag kände en aning av samma berushet som henne när de äntligen kysste varandra. Fast att jag är väldigt säker på att jag aldrig har känt den sortens kärlek. Jag tror knappt att jag är kapabel till att känna det.
Den kärlek som faktiskt helt fysiskt får henne att tappa andan och svimma av hans kyssar.
Hummm... ja, jag är jävligt svartsjuk faktiskt.
När kommer det bli min tur?
Kommer det någonsin att bli min tur?
Snart besatt.
Jag är otroligt avensjuk/svartsjuk på Bella, som får en nästan ocensuerad inblick i deras värld. Där de välkomnar henne och bjuder in henne till deras hem.
Sen förundras jag av hennes totala lojalitet och fulländade kärlek till honom.
Och när hon (äntligen) förstod vad han var så hade hon tusen frågor till honom och blev fasinerad istället för rädd.
Författaren skriver väldigt detaljerat och ibland tror jag att jag nästan glömmer bort att jag ligger och blundar i min egen säng. Hon beskriver deras kärlek med så fantastiska ord att jag häpnar. Och i början var deras kärlek "bara" känslor och ord. Det är inte förrän nu som de faktiskt börjat att röra vid varandra, men fortfarande ganska blygsamt. Och jag tror faktiskt att jag kände en aning av samma berushet som henne när de äntligen kysste varandra. Fast att jag är väldigt säker på att jag aldrig har känt den sortens kärlek. Jag tror knappt att jag är kapabel till att känna det.
Den kärlek som faktiskt helt fysiskt får henne att tappa andan och svimma av hans kyssar.
Hummm... ja, jag är jävligt svartsjuk faktiskt.
När kommer det bli min tur?
Kommer det någonsin att bli min tur?
Jag ska börja att le mot främlingar
Idag har jag spenderat lite tid med att dansa till låtar som Painted by numbers av The sounds och No party av Marit Bergman.
Det har varit en bra dag idag. Även om den var kort, för jag vaknade väldigt sent.
Men vad gör det när man har hela livet framför sig?
Ingenting spelar egentligen någon roll.
Jag måste lära mig att ta lite risker, få känna att man verkligen lever. Och kanske gå på en och annan nit lite då och då. Det är nog bara bra så att man lär sig något.
Sluta dansa ensam i min lägenhet och gå ut och dansa. Kanske t.o.m dansa med andra.
Börja titta på folk runtomkring mig och kanske le mot främlingar.
Det har varit en bra dag idag. Även om den var kort, för jag vaknade väldigt sent.
Men vad gör det när man har hela livet framför sig?
Ingenting spelar egentligen någon roll.
Jag måste lära mig att ta lite risker, få känna att man verkligen lever. Och kanske gå på en och annan nit lite då och då. Det är nog bara bra så att man lär sig något.
Sluta dansa ensam i min lägenhet och gå ut och dansa. Kanske t.o.m dansa med andra.
Börja titta på folk runtomkring mig och kanske le mot främlingar.
Can you please fuck me soon?
Hela min kropp ryser till när jag tänker på hur det skulle vara att vara med dig.
Känna hur dina händer smeker mina bröst och hur mina knän sviker när du kysser mig.
Jag förstår inte hur du lyckas med det.
Men det spelar ingen roll.
Bara kom.
Känna hur dina händer smeker mina bröst och hur mina knän sviker när du kysser mig.
Jag förstår inte hur du lyckas med det.
Men det spelar ingen roll.
Bara kom.
Och även om jag log så kände jag mig utbytt.
Jag skrev nyss ett ganska argt och irriterande inlägg. Där jag beskrev mitt natthumör som en snedtändning och där jag ifrågasatte folks motiv. Men när jag själv inte ens orkade läsa igenom det så förstod jag att ingen annan skulle göra de heller. Dessutom är de vissa saker man ska tänka på hela jävla tiden. Därför raderade jag det och försöker nu hitta de rätta orden som beskriver min...besvikelse?
Nu tog den slut
Jag läste nyss ut boken.
Jag har spart på den så länge nu. Läst några sidor och sen gjort något annat. Allt för att den ska hålla lite längre. För att den inte ska ta slut riktigt än.
Men nu är den slut.
Och jag gillade den. Den var skriven i romanform, som passar mig väldigt bra då jag har en förmåga att ta in berättelser och historier mycket bättre än bara fakta. Och jag har läst den för att minnas vad som står och då glömmer jag inte så lätt.
Det är som att se en väldigt intressant och spännande film på TV. Man är inne i filmen, lever sig med och är nästan där.
Kontrasten kan vara en tråkig film som man mest ser för att döda tid eller för att man ska slippa "tänka" på vad man ser. Det kan vara skönt ibland de med, men man minns sällan vad den handlade om.
Det är så läser jag böcker.
Har andra boken också. Men jag läste lite på den innan och även om den spinner vidare på ungefär samma saker så verkar det ändå inte riktigt vara samma. Ska läsa den med så klart men jag ska nog koncentrera mig lite på min skola nu när den börjat komma igång mer på riktigt.
Jag har spart på den så länge nu. Läst några sidor och sen gjort något annat. Allt för att den ska hålla lite längre. För att den inte ska ta slut riktigt än.
Men nu är den slut.
Och jag gillade den. Den var skriven i romanform, som passar mig väldigt bra då jag har en förmåga att ta in berättelser och historier mycket bättre än bara fakta. Och jag har läst den för att minnas vad som står och då glömmer jag inte så lätt.
Det är som att se en väldigt intressant och spännande film på TV. Man är inne i filmen, lever sig med och är nästan där.
Kontrasten kan vara en tråkig film som man mest ser för att döda tid eller för att man ska slippa "tänka" på vad man ser. Det kan vara skönt ibland de med, men man minns sällan vad den handlade om.
Det är så läser jag böcker.
Har andra boken också. Men jag läste lite på den innan och även om den spinner vidare på ungefär samma saker så verkar det ändå inte riktigt vara samma. Ska läsa den med så klart men jag ska nog koncentrera mig lite på min skola nu när den börjat komma igång mer på riktigt.
"Come on my darling. Vi glömmer allt annat.."
Jag tänker ibland på dig och och undrar vad som hände med oss och varför.
Jag förstår inte vad som gick fel.
Vi är fortfarande barn av vår tid Ange, glöm aldrig det.
Med mycket kärlek
Jag förstår inte vad som gick fel.
Vi är fortfarande barn av vår tid Ange, glöm aldrig det.
Med mycket kärlek
New Age videokonferens
Nu har jag äntligen hittat videokonferensen. Ska titta på den nu.
Men den första riktiga föreläsningen är på torsdag.
Lite spännande..=)
Men den första riktiga föreläsningen är på torsdag.
Lite spännande..=)
"Oroa dig inte. Hälften av det du oroar dig för händer aldrig och den andra hälften händer ändå, så varför oroa sig?"
I boken jag läser så följer deras själar varandra liv efter liv.
Jag tycker att det är väldigt romantiskt.
Och jag undrar vem eller vilka som jag följer eller som följer mig.
Självklart känner man ibland en starkare kontakt med vissa. Men jag vet inte om de beror på att jag vill känna de eller om den verkligen är där.
Man kan liksom inte få en bekräftelse på att det man känner är verkligt.
Och klart har jag en del runtomkring mig som jag ganska direkt känt att jag funkar med. Men de kanske inte de har känt.
Jag har väldigt bra fantasi och fastar lätt i mina egna tankar. Jag har också väldigt lätt för att inbilla mig saker som inte stämmer. Kanske för att jag överanalyserar allt.
Det jobbiga är att jag kan gå runt med brutal ångest för något som faktiskt inte ens har hänt. Något som inte är ett problem.
Och fast att jag försöker leva efter mottot: "Oroa dig inte. Hälften av det du oroar dig för händer aldrig och den andra hälften händer ändå, så varför oroa sig?"
Så oroar jag mig för allt. Helt hopplöst! =)
Nu ska jag krypa upp i soffan och fortsätta läsa..
Jag tycker att det är väldigt romantiskt.
Och jag undrar vem eller vilka som jag följer eller som följer mig.
Självklart känner man ibland en starkare kontakt med vissa. Men jag vet inte om de beror på att jag vill känna de eller om den verkligen är där.
Man kan liksom inte få en bekräftelse på att det man känner är verkligt.
Och klart har jag en del runtomkring mig som jag ganska direkt känt att jag funkar med. Men de kanske inte de har känt.
Jag har väldigt bra fantasi och fastar lätt i mina egna tankar. Jag har också väldigt lätt för att inbilla mig saker som inte stämmer. Kanske för att jag överanalyserar allt.
Det jobbiga är att jag kan gå runt med brutal ångest för något som faktiskt inte ens har hänt. Något som inte är ett problem.
Och fast att jag försöker leva efter mottot: "Oroa dig inte. Hälften av det du oroar dig för händer aldrig och den andra hälften händer ändå, så varför oroa sig?"
Så oroar jag mig för allt. Helt hopplöst! =)
Nu ska jag krypa upp i soffan och fortsätta läsa..
Reading..
Jag läste i min nya bok idag. Och blev helt fast.
Och det var rätt glest med kunder så jag fick ganska mycket läst. Har läst lite mer än 1/3 nu. Och om de inte var för att jag måste sova lite innan i natt så hade jag fortsatt läsa när jag kom hem.
Nu ska jag kolla om min föreläsning kommit upp. Det har blivit lite strul med den. Annars får jag mejla min lärare igen.
Jag som vill komma igång..!!
Gåvan från stjärnorna
Blev tipsad för ett tag sen om en bok och klick, klick, klick..
Hittade den direkt på tradera (såklart) och nu idag så kom den hem i min brevlåda.
Gåvan från stjärnorna heter den och Lennart Lidfors har skrivit den.
Den kom i perfekt tajming.
Min skola har tyvärr inte kommit igång riktigt och i morgon ska jag jobba i affären igen. Jobbade där i tisdags också och jag gillar de. Jag sålde mycket..=)
Och nu kan jag börja läsa i boken i morgon. För man har tyvärr mycket dötid.
Hittade den direkt på tradera (såklart) och nu idag så kom den hem i min brevlåda.
Gåvan från stjärnorna heter den och Lennart Lidfors har skrivit den.
Den kom i perfekt tajming.
Min skola har tyvärr inte kommit igång riktigt och i morgon ska jag jobba i affären igen. Jobbade där i tisdags också och jag gillar de. Jag sålde mycket..=)
Och nu kan jag börja läsa i boken i morgon. För man har tyvärr mycket dötid.
