Idag har jag haft en sån där underbart bra dag.  Allt på jobbet bara flöt. Det är otroligt mycket mer roligt att jobba när man ska jobba med Louise. Jag köpte t.o.m glass och bjöd mina kvälls kollegor på. För det var sån där bra glass dag. Typ den första tycker jag. T.o.m mjukglassen har kommit igång. Sen kom jag hem, slängde in tvätt i maskinen för alla mina kläder var smutsiga och jag orkade inte göra något igår. Nu har jag fixat massa massa bra musik. Den musiken jag hade på datan innan tog jag bort för de va därifrån jag fick viruset och det ena albumet strular i bilen i min bilsterio så jag tog det säkra för de osäkra. Så nu försöker jag hitta massa nytt, och gammalt såklart. Duffy spelas just nu. Nytt, men låter gammalt. Första gången jag hörde den låten (mercy) trodde jag att de va en gammal låt men sen kom den mer och mer och till sist så fattade jag att de va en ny. =)
Sen lite oasis och sånt. Försöker få enr en låt av Looptroop. De ahr gjort en covers eller nåt på nationalteaterns låt Botaniska. Eller nåt sånt. Jag fattade inte riktigt om de va nationalteaterns låt eller vad. Det låter som en typisk nationalteaternlåt, men man vet ju aldrig.

Ska snart jobba och jag måste käka något först. Men jag vet inte vad. Borde laga riktig mat men jag har varken tid eller lust att göra det nu. Kanske lite avokado (stavas de så?) och mackor. Men choklad mjölk..? Får se vad jag hittar.

Ringde Johan när jag var påväg hem från jobbet. Sällan man snackar med honom. Det är sjukt att så mycket har förändrats. Jag försöker prata med honom som jag gjorde förr, men de går inte riktigt. Det blir ju inte bättre av att han ibland låter så jävla ointresserad över att ens ha kontakt. Jag tror inte att de är så men när han kommer med dåliga ursäkter om varför han inte ringt, när jag inte ens har kommenterat de så känns de bara desperat. Jag tänkte mer på de innan. Att han inte hörde av sig. Men nu, jag bryr mig knappt. Han var min bästa vän, men saker förändras och nu har vi en helt annan typ av relation och det är OK tror jag. Det vore ju trevligt om han någongång faktiskt hörde av sig och tog sig tid för mig så vi kunde sitta ner och snacka om vad som hänt oss de senaste typ året. För de är de jag saknar. Våra snack och viktiga och oviktiga saker. Om gamla minnen och problem.
Jag vill så gärna ringa och berätta om vad jag tänker på, vad jag har gjort.  Höra hur han har det nu när han har flyttat hemifrån och verkligen höra det från honom och inte från andra som jag frågat i hemlighet.
I just miss my bestfriend thats all..