Ibland blir man så glad över att snacka med vissa personer. Man blir glad bara man ser dom eller när någon annan snackar om dom. De är de som är favoriterna. Genom alla år har jag skaffat mig några favorit. De är egentligen inte särskilt många, men de är riktiga favoriter. De som man inte träffar så ofta men när man gör de så blir man så glad och man snackar som om ingen tid har passerat.
Men de kan inte riktigt bli favorter förrens lite tid här gått och man har perspektiv på dom. Det är då man märker vilka som sticker ut från resten av massan.
Så hur vet man att man är någon annans favorit?
Jo, man märker det ganska lätt. Kommer personen ihåg dig och ni pratar som bästa vänner fast det har gått typ 5 år. Då kan man nästan räkna med att man antingen är en favorit eller en speciell.

Jag har väldigt få speciella, men de jag har är riktigt speciella.