Shamanens väg

Den första boken kom idag. Shamanens väg. En ganska liten grön pocketbok, med t.o.m lite bilder i. Som jag förmodligen kommer läsa lite i ikväll redan. Är ju så taggad. Söker efter kunskap överallt

Gick ner i affären sen och snackade lite med Ingalill. Jag vet att hon är lite nyfiken på kursen jag ska gå. Och hon berättade om att de skulle ha ljuskvällar eller vad hon kallade de. Där ett medium kom dit och man hade någon sorts seans med meditation och kanalysering.
Och sen tipsade hon om ett annat medium som man kunde ha mer personligt möte med , som även kunde måla av ens aura.
Men jag vet inte riktigt.
Så jag sa att jag inte hade det behovet just nu och att jag hade lite kontakt med ett medium. Men egentligen vet jag inte om jag skulle vilja fråga honom om vissa saker. Jag vill inte be han om något så direkt. Och sen vet jag inte om jag vill att han ska veta det jag vill fråga om och det svaret som kanske kommer (men de kanske han redan vet ändå?).
Jag vet inte ens om jag har något direkt att fråga om. Eller avlidna att prata med. Dessutom gör han mig lite nervös.
Känner bara att jag vill försöka lite själv ett tag innan jag ber om hjälp eller liknande.
Kanske som hon sa, någon som kunde hjälpa mig att lära mig att meditera. Som kunde handleda mig lite.
Men isåfall om ett tag, några månader så jag är lite mer insatt och kanske vet mer vad jag vill.

Hon frågade mig om jag skulle bli en häxa..
Skulle kanske inte vara så fel.(?!) Men jag tror lite att man isåfall är det från start, att de inte är något man kan bli om man inte redan är det. Kanske att man inte vet och måste utforska sig själv.? Men vad vet jag?  Vi får väl se hur upplyst jag blir..=)


Var även och skulle registrera mig vid studie centret här i byn. Men de tog ett tag innan de fattade vad jag ville. Och de skulle återkomma när de kontaktat skolan i Gävle. Hon ville behålla mina papper. Men jag sa att jag ville ha tillbaka dom. För jag kanske skulle behöva dom (de har ju skickats till mig av en anledning??). Så hon tog kopior. Sen kom det in massa ungdomar hela tiden och störde. Gick rakt in på hennes kontor fast att de såg att hon satt och pratade med mig.
Vad är de med dagens ungdom?? =)
Nä, men jag kände mig ganska  gammal där. Gammal och seriös. Till på vägen ut då det kom ut massa människor som kändes mer seriösa.
De va en kille med långt mörkt hår, sökande blick och avslappnad klädsel. Honom har jag inte sett innan. De skulle jag ha uppmärksammat då. Sånna som han springer man inte på varje dag.
Min typ.
Men vad gjorde jag åt saken?
Vände bort blicken och gick ut genom dörren.
Jag är för tragisk..(!)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0