Väntan

Hon satt och väntade. Lägenheten hennes var noggrant städad och sängkläderna var nya och luftade. Allting var klart och ensam satt hon på en stol i köket med ett glas rödvin och väntade på honom. När han hade ringt tidigare den dagen hade han lovat att komma. Men nu började hon undra.
Alla stearinljus var tända och en del värmeljus hade nästan redan börjat att slocknat. Skulle hon ge upp? Tvätta av sig sminket och gå och lägga sig. Klockan var 01.07, ca 2 timmar efter den tid han hade sagt att han skulle komma. Hon suckade och tog den sista bittra klunken av rödvinet och gick sen in i sovrummet. Hennes tankar snurrade. Vinet hade gjort henne en aning berusad men hon visste att han hade svikit henne. Hon skulle just ta bort överkastet som hon så omsorgsfullt hade lagt dit innan när det knackade på dörren. Det var han, det visste hon. Hon var glad. Han hade kommit, men varför så sen? Han hade faktiskt svikit henne. Låtit henne sitta och vänta i timmar. Hon var arg, men samtidigt lättad. Hon gick sakta till ytterdörren, han knackade igen. Hon hade inte bråttom. Han hade låtit henne vänta så nu kunde han vänta en stund. Stå därute och svetta, undra om han skulle få komma in alls. Klart han skulle få. Hon tittade ut genom kikhålet, det var han. Vad snygg han var. Hon rättade till sitt lyxiga nattlinne som hon köpt enbart för den här kvällen. Hon var ju faktiskt på väg att gå och lägga sig.
Hon öppnade dörren. Där stod han, log som om inget var fel. Kysste henne lätt på kinden. Hon öppnade dörren helt för att visa att han skulle gå in. Så fort som hon hade stängt dörren efter honom vände han sig om och tog tag i henne. Kysste henne kraftfullt och passionerat. Hon blev nästan svag i benen, både av hennes berusning och av honom. Han ledde in henne i sovrummet, han hade varit där förut, för många år sedan. Han gav henne ett av hans charmiga leenden, de där leendet som gjort henne svag för honom direkt. Hon log tillbaka, ingenting betydde någonting längre. Han var här, hos henne. Kanske bara för en natt och den här natten skulle hon aldrig glömma.


Kommentarer
Postat av: Miss Pillowtalk

Lätt att känna igen sig! Vi har nog alla varit där!

2009-04-19 @ 09:10:02
URL: http://pillowtalktalk.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0