Fråga mig inte. För jag vet inte svaret och även om jag visste svaret skulle jag inte vilja säga det till dig. Och det skulle inte komma något bra utav mitt svar. Oavsett vad det var för svar. Hur skulle det kunna?
Så snälla, fråga mig inte det. För jag fruktar fan t.o.m mitt eget svar.

Jag vet inte.
Så mycket som snurrar.
Så mycket som ska tolkas om och om igen.
Vad säger du egentligen med dina ord?
Har du inte börjat att förstå snart hur dom påverkar mig?