Sovit ikapp

I två dagar jag har i stortsätt bara sovit. Så jag har totalförstört min dygnsrytm (mer än vanligt) och i morgon ska jag sticka till mammas dagis som hon jobbar på för ett litet studiebesök. Vi ska baka med barnen, lussebullar.
Efter det ska jag till Eslöv, till min farmors boende och fira lite jul där.
Vet inte riktigt vad vi ska göra, men de va lite mat och sånt. Anhöriga var välkomna och jag som så sällan har träffat henne sen hon flyttade känner att jag måste dit. Dessutom så är jag ju ledig för en gångs skull så jag har inte någon anledning att inte åka dit.
Pappa, Anna och farfar ska också dit så det kan nog bli lite trevligt.
Jag skulle egentligen ha gjort ett julkort till henne hade jag tänkt, men som sagt har jag bara sovit så inget kort har gjorts. Men jag tror att jag ska göra ett nu efter jag käkat ändå.'

Den bärbara datan har också kommit. 5 veckor, 25 arbetsdagar har det tagit. En jävla tid.
Jag satt lite med den igår. Så härligt det är med en bärbar. Men nu ska jag bara lyckas hitta de där mobila bredbandet som kan vara varsomhelst och sen ska jag skicka tillbaka det.
Ska köpa en nu vid jul.
Så skönt det kommer vara att kunna slänga ut de där databordet som jag har endast för att jag har datan där. Och det kommer bli mer plats och plats är något jag behöver i min lilla lägenhet.
Men tills dess får jag överleva.

Och gissa vad som hände i natt.
Jag går omkring, är helt uppe i mina egna tankar och musiken från radion. Ska upp i ett av mina få trapphus och när jag sliter upp dörren så får jag en liten chock för där ligger en man nästan precis innanför dörren och "sover".
Han måste ha varit vaken för jag har bilen utanför som låter och jag har nyss slitigt upp dörren. Men jag backar ut igen och släpper igen dörren.
Jag vet att det händer då och då på de andra runderna här i byn att de ligger folk i trappupgångarna men det har aldrig hänt på min runda och jag var verkligen inte berädd på det.
Men jag gick därifrån, ringde nattchefen och berättade att de inte hade fått tidning och varför och sen fortsatte jag vidare.
Tyckte lite synd om honom, men han får gärna i fortsätningen ligga i mellanhuset, för där har de ingen tidning.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0