- Följ med mig!
- vart?
- Till min stuga.
- Varför det?
- Vi ska lära känna varandra lite.
- Prata?
- Ja, just de.

Jag vill inte följa med, tänker jag. Ska han kunna tvinga mig mot min vilja? Hur ska jag kunna säga i mot honom? Han är allt för stark. Mina muskler regerar inte som innan. Vad var det han gav mig? Jag känner hur tankarna snurrar runt och jag känner att jag vet vad som kommer hända men jag kan inte göra något åt det. Jag är hjälplös.

Resten är lite suddigt.
Kommer ihåg en knapp som knäpps upp, ett par byxor som dras ner och ett bart bröst. Jag försöker minnas men jag tror att jag vid detta laget har somnat.

När jag vaknar dagen efter känns det som om jag sovit i en evighet men jag är fortfarande trött. Jag ligger på någons trappa utanför ett hus. Jag reser mig vingligt upp och ser upp mot huset. Det är mitt hus, mitt hem.