Aldrig mer..


Nu ska jag tjaffsa om min scrappbooking igen, som ja dessutom inte har börjat med ens. Men idag när jag kom hem efter jobbet så kunde jag inte sova, så efter lite runt kollande på internet så försökte jag verkligen. Kollade lite på TV och sen började jag hålla på med min mobil, men inget hjälpte. Jag var fortfarande inte trött.
Så kom jag på att ja kunde skita i att sova och hålla mig uppe hela dagen istället. Eller iallafall tills ja tillslut somnar och på så sätt vända tillbaka lite av mitt dygn.
Så jag bestämde mig för att åka ut till Pema som ligger här utanför. Jag fick för mig att det var där som ja hade sett reklam om att de hade så väldigt mycket saker till scrapbooking. Så ja tog på mig kläder och begav mig ut. Såhg att polisen stod och kollade körkort här på mitt torg så jag tog en annan väg ut så ja slapp dom, (poliser gör mig alltid lite extra nervös).

Väl ute på Pema så gick ja först runt lite, visste inte var ja skulle eller egentligen hur de skulle se ut när jag väl var där. Försökte hitta en sick/sack sax och en penna som kan skriva på svart för mitt album som jag tänkt att använda är svarta sidor i (snyggt snyggt). Tillslut hittade jag lite klisermärken och pärlor. Jag följde det en stund, hittade lite annat och gick runt där lite. Hittade till slut sax och en vit penna som man skriver på svart med. Precis när jag trodde att jag var klar och hade hittat tillräckligt så tittar jag upp för att se var jag egentligen är och ser att jag står mitt i en JÄTTE stor avdelning med massa scrapbooking saker och att ja inte ens hade kommit till papprena. lite papper hade jag hittat, men inte i närheten av vad som fanns. Så ja fick ju gå runt ett tag till. Hittade massa kul saker. Köpte inte allt såklar men köpte lite av varje så att ja har lite om ja kan börja med. Gick till kassan och det blev lite över 300kr. och det var bara scrapbooking saker. Helt sjukt, men ja hade köpt en del sker som var ganska dyra. saxen kostade typ 60 o pennan med men sen var det nog bara lite krimkrams. Ska gå igenom kvittot snart, för de blev lite mer än vad ja hade tänkt mig. Men nu kan jag iallafall säga att jag har en hobby!!! Vilket jag inte tror att jag ahr haft på väldigt länge. Ingen som jag verkligen har gått in för. Och detta ska ja verkligen gå in för och bli jävligt bra på. Jag tror inte att ja kommer ha några problem. Bara ja fixar fram foton som ja tycker är fina. Det enda jag kan tänka mig att ja kommer att göra är att hålla på för mycket. Att skriva FÖR mycket eller kistra på massa saker. "Less is more" som man säger. Det har jag aldrig kunnat gå efter riktigt men nu ska jag stanna innan det blir överdrivet. Försöka iallafall.

Sen åkte ja tillbaka till Hörby, handlade lite på Netto, hittade lite pennor där också som man kan skriva på svart med, men de va inte så dyra. Hittade lite andra saker där som jg kanske borde köpt där istället. Ett helt set saxar med olika klippningar och inte bara med en som den jag köpte, som dessutom var mycket billigare. Så lite sur blev jag men de va ju redan gjort.
Och sen körde jag hem och precis när ja svängde in till mitt torg ser ja att polisen fortfarande är där så ja krånglar på mig mitt bälte innan ja kom fram. De tittade på mitt körkort, kollade upp bilen och sen fick jag blåsa. Men jag var nykter och jag hade körkortet med mig, så ja fick köra hem. Slängde in en tvätt i tvättmaskinen och nu sitter jag här och kollar efter lite inspiration på nätet. Ska snart kolla upp vad jag har för bilder redan nu som jag kan använda. Är ju lite sugen på att komma igång.Eller, jag är mycket!!! Sen gäller det att fota gärnet, massa bilder. Så se upp!!! =)



image10

Ska göra en hel sida till minne av
Svampen, har ju en del bilder på
honom på datan. Det kommer nog
inte bli den första jag gör, men snart.

Åhh, underbara, busiga, Svampen..

Det är snart 5 månader sen nu,
om ca 1 vecka.
Tiden har gått så fort, för fort.
Det känns fortfarande som jag snart
kommer att träffa dig igen, att du inte
är borta. Bara att du kanske har varit
upptagen ett tag. Jag tänker ofta på dig,
och när jag ser bilder på dig
blir jag påmind om att jag 
aldrig igen kommer få se dig le,
aldrig igen kommer få höra din röst prata
om allt bus du har hållit på med sen sist.
Aldrig igen få tjaffsa med dig eller krama dig.
Det jag försöker säga är nog att jag saknar dig!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0